Källskolans likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Källskolan, Lå 2019-20120. Uppdaterad senast: 2020-01-10

Likabehandlingsplanen ska utvärderas av hela kollegiet inför varje ny termin. Vt 2020 får alla personal möjlighet att kommentera den av rektor uppdaterade versionen per den 10 jan 2020. Efter den remissrundan uppdateras planen igen och omdateras.

De samtal som kontinuerligt äger rum i klasserna, i korridorerna, i mindre elevvårdande grupper, med föräldrar och i lärarkollegierna ligger till grund för såväl Likabehandlingsplanen som för de uppdateringar som kontinuerligt också ska ske under terminerna. Terminsuppdateringar sker när någon större faktamässig förändring av planen ägt rum.

Historik

Källskolans huvudmannastyrelse fastslog Likabehandlingsplanen, tisdagen den 31 maj 2011 vid sitt ordinarie sammanträde, enligt de regler som gäller i den nya skollagen from 1 juli 2011 där det framgår att huvudmannen är ansvarig för Likabehandlingsarbetet och arbetet mot kränkande behandling. Rektor ansvarar för att huvudmannen genom sin representant på skolan kontinuerligt informeras och tillsammans med rektor och övrig personal håller planen levande. Rektor ansvarar för att skriftligen hålla planen uppdaterad. Tidigare har skolornas namn varit Källskolan Brunna och Källskolan Ekhammar (och innan det Källskolan Tibble) men pga av två bränder och nya adresser så har därför inför vt 20120 ett namnbyte skett.

From den 9/1-2020 benämns skolorna Källskolan F-5 och Källskolan 6-9 efter en formell namnändring och har adresserna Skolvägen K för enheterna F-5 och Skolvägen E för enheterna 6-9.

Goda miljöer

Extra viktigt är att arbeta utifrån aktuella exempel på goda miljöer/riskfyllda miljöer – se ”Goda miljöer istället för riskfyllda miljöer”, nedan - och att all personal och eleverna i huvudsak i direkt anslutning till de morgonsamlingar som hålls på båda skolorna varje morgon också blir delaktiga och informerad om ”strategiska förändringar” gällande kränknings- och mobbningshot och hur dessa kontinuerligt bemöts under läsåret. På fritidshemmet meddelas förändringar i samband med mellanmålet/eller genom klassrumsbesök av fritidshemspersonal och på förskolan i en direkt dialog med föräldrarna.

KÄLLSKOLANS HANDLINGSPLAN FÖR ATT FRÄMJA ELEVERS LIKA RÄTTIGHETER OCH MOTVERKA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING

Målsättning: Att ersätta kränkande behandling med vänlighet och respekt!

Alla är inte varandras bästa vänner, men alla måste sträva efter att uppträda på ett så korrekt och vänligt sätt som möjligt i samvaron med varandra.

Detta gäller såväl personal som elever/barn och föräldrar.

En vänlig miljö gör det svårare att diskriminera, kränka och mobba.

En vänlig miljö är en miljö där personer och relationer stärks och inte kränks.

När föräldrar ansöker om plats på Källskolan för sitt barn berättar vi att likabehandlingsarbetet/arbetet mot diskriminering och kränkningar och har stor prioritet på skolan. Vi hänvisar också kontinuerligt föräldrar och personal, på förekommen anledning, till den uppdaterade version som finns på hemsidan.

Vänlighet, respekt, trygghet, empati och inlevelseförmåga är honnörsord som vi gärna lyfter fram på skolan.

Skolans två skolsköterskor arbetar under lå 2019-2020 på Källskolan tillsammans 50 %, 3 dagar per vecka jämt fördelat på bägge skolorna. Då erbjuds eleverna besökstid och möjlighet till förtroliga och sekretessbelagda samtal omkring elevhälsofrågor. Eftersom skolsköterskorna inte finns på heltid på skolan har eleverna via exp. och föräldrarna via mobilen alltid rätt att söka någon av dem. Skolsköterska kan även anlitas av förskolan, då i konsultativt syfte. Under lå 2018-2019 arbetade en av skolsköterskorna med att möta alla elever i alla klasser from F-9 för elevhälsosamtal. Detta påkommet utifrån olika nationella rapporter om växande psykisk ohälsa bland barn och ungdomar. Dessa enskilda samtal återkopplades sen på ett generellt plan till respektive klass och utmynnade i en klasstrategi mot bla diskriminering och kränkande beteenden. Återkopplingen skedde i samförstånd och i samarbete med varje enskild elev, så att inga sekretessuppgifter röjdes.

Lå 2019-2020 sker ingen ny fullständig genomgång, utan fokus ligger på nya elever och uppföljning av de elever som mest är i behov av elevhälsan, samt vissa hela klasser enligt schema.

Källskolans elevvårdsarbete utförs av skolsköterska, en deltidskurator som kan nås direkt eller indirekt alla skoldagar av eleverna, flera anställda resurspedagoger, speciallärare, klasslärare/mentorer och rektorsteam/förskolechef som alla står till förfogande, i olika grad, för informella och förtroliga samtal omkring elevhälsofrågorna. Ämneslärarna arbetar under mer inrutade former men står ändå till förfogande för samtal beroende på hur deras schema ser ut. Läxhjälp och eftermiddagsskola finns för alla elever i klasserna F-9 på eftermiddagstid och då uppstår till och från tillitsfulla samtal mellan lärare och elev. Alla lärare och resurspedagoger äter tillsammans med eleverna och måltidsgemenskapen skapar såväl förtroendefulla relationer som förtroendefulla samtal. Dessa samtal kan både vara förebyggande mot diskriminering, kränkningar och mobbing eller av mer vårdande karaktär när en elev berättar om något som redan sårat eller kränkt. I mentorsfunktionen ingår också ett ansvar att proaktivt bevaka likabehandlingsfrågorna på Källskolan. På fritidshemmet och i förskolan finns det ännu större möjligheter att kunna ha enskilda samtal – såväl med eleven/barnet som med föräldern vid lämning eller hämtning.

Under rektors ledning har skolan ett Elevhälsoteam, EHT, med skolpsykolog, specialpedagog, skolsköterska och kurator. Olika lärare och övrig personal adjungeras vid behov till team.

Teamet möts 2-3 ggr per termin samt ytterligare vid behov. Utifrån dessa basträffarna rådgör medlemmarna i teamet i olika mindre konstellationer med varandra varje vecka.

Samarbetet mellan hemmen och skolan betonas mycket på skolan och på olika åtgärdsnivåer (se senare delen av Likabehandlingsplanen) är skolan snabb med att kontakta och samarbeta med hemmen, något som också föräldrar upplyses om redan initialt i kontakt med skolan. Många ggr framkommer det även att föräldrar hört talas om detta innan de söker till Källskolan för sina barn och att detta är ibland en bidragande orsak till deras ansökan. En hel del föräldrar som vi kommit i kontakt med under åren på Källskolan uttrycker också sin tacksamhet över att det finns ett uttalat och jämlikt samarbete mellan hem och skola där båda parter stärker varandra. Detta arbete och denna kommunikation är en stark vaccination mot kränkande beteenden och befrämjar proaktivt ett gott arbete mot diskriminering och kränkningar.

 

 

 

Vi försöker ständigt uppmuntra till öppenhet

Alla på Källskolan måste visa lojalitet mot varandra och erkänna allas rätt till en god och värdig arbetsmiljö. Det är inte skvaller att berätta om destruktiva beteenden. Öppna ögon och öron, mod och rättvisepatos samt å andra sidan en hållning då man inte förfaller till överdrivet felsökande, är viktiga inslag på skolan för att hålla diskriminerande tendenser och kränkningar borta. Till och från kommer det nya elever till Källskolan som säger att man fått lära sig på sin förra skola eller förskola att man inte får ”skvallra”. Man har enligt uppgift blivit instruerade ”att inte ta ett överansvar” och berätta om när man själv eller andra blir utsatta för sårande beteenden. Det kallas ”skvallra” eller ”att vara polis”. Detta har i flera olika fall lett till stor otrygghet hos både elever och föräldrar. När man förstått att Källskolan, istället uppmuntrar till öppenhet, har detta uppskattats. Civilkurage kallar vi det istället och jämför denna funktion, med den grundläggande funktionen att kommunicera över huvud taget. Den och det man lyser på växer, som det klokt har uttryckts. Ett repressivt beteende från vuxenvärlden i förhållande till barns behov av öppenhet och kommunikation driver barnen till tystnad eller felsökeri. Naturligtvis menar vi inte att elever ska spionera på varandra och därmed uppmuntras till felsökeri, något som vi också vid behov hjälper elever tillrätta med om de hamnat i det diket.

Vi förespråkar en attityd där alla skolans vuxna samt de elever som kan och vill - blandar sig i direkt då man stöter på sårande, kränkande och destruktiva beteenden. Med kränkande och destruktiva beteenden menar vi; våld, retning, utfrysning, dåliga attityder, otrevligt och grovt språk samt alla andra former av kränkande behandling. Med sårande och kränkande behandling avses när någon eller några kränker principen om alla människors lika värde, t.ex. att diskriminera någon pga av:

• Kön
• Könsöverskridande identitet eller uttryck
• Etnisk tillhörighet
• Religion eller annan trosuppfattning
• Funktionsnedsättning/variation
• Sexuell läggning
• Ålder

På Källskolan råder det förbud mot diskriminering. Ingen elev får behandlas sämre än hur en annan elev skulle behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med någon av dessa diskrimineringsgrunder eller av någon annan anledning.

Både barn och vuxna är tyvärr också skickliga på att hitta ytterligare grunder att diskriminera någon pga av. Ytterst vill vi att inga skäl ska vara skäl till att diskriminera, kränka eller mobba. Att tex kalla någon något som den inte vill bli kallad är sen gammalt ansett att vara att sätta ett ”öknamn” på någon. Det är heller inte OK.

På Källskolan vill vi vara kreativa och komma på många sätt och metoder att istället uppmuntra varandra. Några kallar det att ge ”uppåtpuffar”.

Kränkande behandling ska alltid och omedelbart rapporteras via rektor till huvudmannen, via en digital rutin som är i harmoni med den nya datalagen, GDPR. Skolan har även särskilda regler runt hur och i vilken ordning rapportering till elevernas hem ska ske.

I de fall inte så görs har Källskolan brustit i sitt uppdrag och i sina rutiner och då har skolans ledning och Huvudman ett stort ansvar att rätta till det som i så fall gått fel. Det kan bero det på den mänskliga faktorn, försumlighet, på dåliga rutiner och dålig kommunikation runt dessa rutiner. I vilket fall så måste i så fall detta rättas till för att syftet och målet – en skola med nolltolerans mot diskriminering, kränkningar och mobbing – ska fortsätta att upprätthållas.

Under vt 2019 genomförde skolan och Fritidshemmet ett riktat förbättringsarbete runt framförallt hur kränkningar ska rapporteras in till berörda parter och hur detta ska dokumenteras. Naturligtvis även hur man arbetar förebyggande mot kränkningar och hur man åtgärdar dessa när de sker.

Skolans ansvar för nätkränkningar

Källskolan, precis som andra skolor, är också skyldig att utreda påstådda kränkningar som sker på elevernas fritid, tex nätkränkningar, om händelserna har koppling till verksamheten i skolan. Källskolan har flera exempel på effektivt samarbete runt nätkränkningar, med hemmen och med andra skolor, som en följd av att vi tagit tag i fritidsfrågor som varit relevanta för skolarbetet. Här kan skolan på nytt ta plats som förr; ”mitt i byn” och våga initiera vänlighet och civilkurage även utanför skolans och skolgårdens domäner.

 

När övergår kränkningen till mobbing?

Skillnaden mellan mobbing och annan form av kränkande behandling är att mobbing förutsätter att kränkningen sker vid upprepade tillfällen.

Goda miljöer istället för riskfyllda miljöer, lå 2019–2020

Källskolan identifierar varje lå aktivt vissa företeelser och miljöer som är särskilt bra för att befrämja vänskaplighet och likabehandling i och utanför klassrummet.

Hela personalgruppen har under huvudman och rektor ett gemensamt ansvar att utifrån lyhördhet gentemot eleverna uppdatera sig om var de aktuella risksituationerna för kränkningar och mobbing föreligger. De positiva miljöerna är en kombination av organiserade insatser och indirekt stöttning av sådant som eleverna mer spontant själva skapar. Här följer positiva exempel som verksamheten bygger vidare på under lå 2019–2020 och definierade riskzoner för samma period. Källskolan Brunna med grundskola F-5, Fritidshem och Förskola och Källskolan Ekhammar, presenteras här var för sig.

Källskolan F-5. Skola med Fritidshem och en Förskola som rätt och slätt heter Källskolans förskola. Skolan är relativt nybyggd och ligger nära Källskolan 6-9 med adressen Skolvägen 20 K. Eleverna började i den nya skolan den 2 maj 2017.

 

Goda miljöer

Samarbete. Genom ett väl utbyggt samarbete mellan de tre enheterna på skolan; förskola, fritidshem och förskoleklass/skola tas de synergieffekter som detta innebär personalmässigt på rastvaktssidan väl tillvara. Blivande tonåringar lär sig att ta hänsyn till små barn som just lärt sig gå och lär sig att respektera de indelningar på skolgården som av naturliga skäl måste råda. Miljön och tonen är god och när avvikelser sker löses det i första hand direkt på plats och vid behov i uppföljande samtal av olika karaktär. Skolan är liten, men inte isolerande eller torftig, vilket gör att elever kan få ta stor plats, men ändå utvecklas i ett aktivt hänsynstagande. Att skolan ligger längs fram och mest centralt i kommunens största skolområde förstärker ytterligare denna socialiserings- och integrationsaspekt.

Numera, sen i maj 2017, tillkommer även ytterligare synergieffekter, eftersom eleverna och barnen på samtliga enheter; Förskola, F-5, Fritidshem samt 6-9 nu kan mingla med varandra. Även personalen kan överlappa mellan samtliga enheter.

 

Måltider

Eleverna äter i en gemensam matsal och man äter på olika tider i olika matlag. Personal och elever äter tillsammans och även detta befrämjar likabehandlingsarbetet.

 

Riskzoner

Lekplatsen med lekredskap är alltid en riskabel plats, dels rent fysiskt och även en plats där lek kan urarta till bråk. Genom att fortsätta att proaktivt bevaka dessa ytor besparar vi som personal, eleverna många onödiga konfrontationer.

Basketplanen. Gemensam för F–9, men med olika rasttider för det mesta och vid vissa tider med en liten överlappning.

Landbandyplan. Jmf Basketplanen. Ibland samma plan, ibland bredvid basketplanen då båda spelen pågår samtidigt.

Yngre elever får numera, under tillsyn av någon personal, spela fotboll bakom 6-9-skolan. Där kan de inte lämnas ensamma, eftersom man då har hela 6-9-skolan mellan sig och den egna skolan.

I ”hörnen” av skolgården går att hitta gömställen bakom kommunala skolbyggnader och har aktualiserats under ht 2019 så att personalen har extra koll på detta.

Ett annat, icke tillåtet tillhåll, är det kojlika utrymmet under innertrappan i skolan. Där behöver personalen nästan dagligen kolla upp att ingen gömmer sig. Brandsäkerhetsmässigt och även av andra skäl är det inte tillåtet att vistas där.

 

 

Kingrutor

King är en populär aktivitet. Regeltolkning, coaching, tillsyn, vakande över att olika former av diskriminering inte sker, prioriteras runt dessa rutor. Skolan har lagt stor vikt vid att prioritera detta och det fungerar numera rätt så friktionsfritt. Fortsatt vaksamhet här är dock viktig och vid behov stängs enskilda elever eller ibland en hel grupp av från spel under en kort begränsad tid. Under förra läsåret, 2018-2019 hade vi en hel del incidenter i samband med King, som till sist avhjälptes genom starkare styrning och bevakning.

Promenadvägen till idrottssalar är av tradition också värt att bevaka.

 

Omklädningsrummen

Vägen till idrottshallen och tryggheten i omklädningsrummen är något som idrottsläraren och medföljande fritidsledare/elevassistenter har ett speciellt ansvar att ständigt vaka över.

 

Elevökningen, växtvärk

Elevantalet på Källskolan F-5 har ökat de senaste åren. Även under lå 2019-2020 har denna ökning fortsatt. Skolan som helhet har vuxit med ca 100 elever de senaste 5 åren och naturligtvis växer också samtidigt riskerna för att kränkningar ska kunna ske.

Med fler elever följer också nya möjligheter, eftersom den allra mesta samvaron på alla plan på Källskolan – precis som på det allra flesta skolor får vi förmoda – handlar om bra och sunda relationer och därmed ett sunt och konstruktivt umgänge. Ökat personalantal ger också möjlighet till ett förstärkt likabehandlingsarbete.

 

Egen lek på fritidshemmet

Mycket av det strategiska planeringsarbetet på Fritidshemmet går ut på att ständigt ligga steget före i olika skeenden och runt olika elever som skulle kunna missbruka förtroendet att leka fritt. Att lära sig läsa positiva mönster kring dessa elever är det mest konstruktiva förebyggande arbetet mot den risken.

 

KÄLLSKOLANS FÖRSKOLA

Källskolans förskola följer samma principer och definierar olika goda områden och riskområden kontinuerligt. Dessa offentliggörs dock inte på samma sätt som skola och fritidshem enligt lag är skyldiga att göra i själva Likabehandlingsplanen, utan kommuniceras muntligen mellan berörda parter.

KÄLLSKOLAN 6-9

är en 6–9 skola som ligger mitt emellan två stora skolor; Ekhammarskolans högstadium och Upplands-Bro gymnasiet och numera också ett stenkast från Källskolan F-5.

 

 

 

Goda miljöer

Eleverna får kvittera ut sällskapsspel/redskap för ute- eller innebruk. På fm-rasten måste alla elever gå ut under tiden aug-allhelgonalovet/maj till skolavslutningen och övriga raster får de välja. From detta lå 2018–2019 har hela skolan infört ett totat mobilförbud, välkomnat av personal och föräldrar, respekterat av eleverna. Detta medför en förbättrad arbetsmiljö för eleverna, enligt den respons från hemmen – och från eleverna – som skolan fått.

Tidigare var det partiellt på 6-9-delen av skolan men totalt på F-5-delen. Genom den långsammare avvecklingen, med princip en rast per läsår för de äldre eleverna (förutom mobilfritt på lektionerna redan från början) nåddes målet med total mobilfrihet, utan att eleverna känt sig överkörda.

Personalen praktiserar ett vänligt men bestämt förhållningssätt till eleverna, vilket gör att det under en skoldag på Källskolan sker mycket av positiv kommunikation mellan lärare och elever – i sig ett mycket dugligt vaccin mot kränkningstendenser och något som starkt befrämjar likabehandlingsarbetet.

 

Lunchmatsalen

Personalen äter pedagogiskt och sitter blandade bland eleverna i matsalen. Den positiva arbetsmiljöaspekten av detta är tydlig, för såväl elever som för personal.

 

Eftermiddagstid

Eleverna får stanna på skolan varje eftermiddag så länge någon i personalen finns kvar, och då finns tid för läxläsning och ”häng”. Vid dessa tillfällen är trygghetsfaktorns stor och detta har därmed också en stark förebyggande effekt på likabehandlingsarbetet.

 

Riskzoner

Rasterna är alltid problematiska när det gäller ökade riskytor för likabehandlingsöverträdelser. Stämningen på skolan var dock fortsatt god under lå 2018–2019 och under ht 2019.

Eleverna har stor tilltro till att be vuxenvärlden om hjälp om de börjar känna sig obekväma utifrån någons beteende. Personalens mentala tillgänglighet såväl som den fysiska är mycket viktig för att upprätthålla den inställningen hos eleverna. Vid en elevenkät i december 2019 utryckte dock en mindre procent av eleverna att de inte riktigt vet vem de ska vända sig till om de behöver hjälp med liknande saker. Detta tar personalen på största allvar och söker vägar för att även nå fram till dessa elever.

Närheten till större skolor är något som vi hela tiden, i samråd med våra två grannskolor, vakar över. Genom det goda samarbetet med dessa skolor har vi väldigt få incidenter. Det kan handla om att någon av personalen på någon av de tre grannskolorna får säga till en elev från ”fel skola” att gå tillbaka till sin skola. Något som sen oftast åtföljs utan invändningar. Risken finns dock alltid att någon eller några elever börjar tänja på denna goda grannsämja och därför bör Källskolan fortsatt ha en hög prioritet på att hålla vår del av avtalet. Under lå 2018-2019 var det mycket lugnt på denna front, året innan förekom några incidenter.

 

Rökning

Rökning och det grupptryck som uppstår runt de (högstadieelever från såväl Källskolan som grannskolan Ekhammarskolan) som olovligt röker har inneburit att Källskolan formulerat en policy emot rökning, mm. Det är en kränkning mot såväl den egna kroppen som mot andra elever som kan dras in i ett olagligt tobaksbruk – under skoltid. (Jmf ”Källskolans policy om rökning och snusning”). På senare år, så ser läget betydligt ljusare ut än tidigare, d.v.s. endast några få rökare på Källskolan. Varje rökare är dock en rökare för mycket!

Lå 2019-2020 har vi inga kända rökare.

 

Omklädningsrummen till idrottshallen

Omklädningsrummen till idrottshallen bevakas i de elevgrupper vi anser det behövas och den är därför inte statisk. Skolan prioriterar sådan bevakning när helst det krävs.

 

Skateboardparken                                                                                                        Snett nedanför Källskolans högstadium och grannskolan Ekhammarskolans högstadium, finns en skateboardpark. Det är ett område som rastvakterna också har ett särskilt ansvar för. Lå 2019-2020 gäller fortsatt den uppgiften.

 

Utanför skolgården

Eleverna i åk 7–9 på Källskolan får i motsats till sina yngre skolkamrater på mellanstadiet (OBS! Här följer åk 6 sitt stadium och inte den byggnad de går i) lämna skolgården på lunch-och eftermiddagsrasterna. Detta sker i överenskommelse med hemmen och villkoret är att man är tillbaka i tid efter rasterna. Kommunikation är här a och o för att upprätthålla en säker miljö för eleverna även när de lämnar skolgården.

 

Klassrum, korridorer som inte är bevakade

Om klassrum och korridorer av någon anledning missas att bevakas under raster utgör dessa en klar risk mot likabehandlingsarbetet. Något som eleverna påpekar i sina enkätsvar. Detta lyftes på upptaktskonferensdagarna inför lå 2017–2018 och har fungerat bra under lå 2018–2019 samt ht 2019.

Även klassrum som upplåts för elever att vara i under rasttid utan vuxentillsyn, tenderar att bli miljöer där vissa elever kan känna sig otrygga. Detta godkänns därför inte längre på skolan. När en personal i samförstånd med skolledningen tar på sig att vara med elever/en klass inne i klassrummet under en rast är det däremot helt OK.

 

Källskolans mål för Likabehandlingsplanen/planen mot diskriminering och kränkande behandling

 

Med ett positivt resultat menas att kränkningen/mobbingen har upphört, inga kränkningar upprepas och att såväl den drabbade eleven som elevens föräldrar kan känna sig trygga – och helst att en kreativ och vänlig miljö skapas runt såväl den utsatte som runt kränkaren. Här gäller det att positivt kunna generalisera dessa nivåer principiellt och inte dogmatiskt för att kunna tillämpa det från 1 års ålder bland de yngsta på förskolan upp till 16-års ålder för åk 9. Likabehandlingsplanen är från början enbart skriven för och tillämpad på grundskoleelever, men är utifrån en liberalare tolkningsprincip också det dokument som vi utgår ifrån på förskolan – när den är tillämpningsbar. Att som det beskrivs på nivå 6, se nedan, koppla in polis hoppas vi att vi aldrig ska behöva använda oss av på förskolan, t.ex.

 

Förekommer det kränkningar och tom mobbing på Källskolan?

Ja, tyvärr, det har förekommit och kommer att förekomma kränkningar och mobbing på Källskolan. Vi får ofta frågan ”finns det mobbing på Källskolan”? från föräldrar som söker för sina barn till skolan och ingen vore gladare än vi om vi kunde säga att det aldrig förekommer. Varje gång det förekommer kränkningar och mobbing – upprepade kränkningar – är det ett misslyckande från skolans sida och varje gång är det också skolans absoluta skyldighet att, efter bästa förmåga och på ett acceptabelt sätt, tillsammans med de inblandade lösa problemet. Extra viktigt är det då att den drabbade får känna sig så trygg och stöttad som det är möjligt.

Åtgärdsnivåer för kränkningar som övergår i misstänkt mobbing, dvs upprepade kränkningar

NIVÅ 1:

Berörd vuxen, lärare, rastvakt, rektor, eller övrig personal agerar direkt när det gäller förseelser av typen:

Skojbråk, tråkningar när någon "gjort någon tabbe", förflugna ord, nonchalant och "kaxigt" beteende, ovårdat och grovt språk, användande av öknamn, när någon inte får vara med i en gruppaktivitet, "tissel och tassel" i förhållande till tredje part, etc. ”Tjatnivån” är ett annat namn på nivå 1. Så fort detta enligt någon part, inklusive en vuxen, på något sätt kan uppfattas som kränkande så anmäls detta via en elektronisk rutin till rektor som i sin tur utreder om det handlar om en kränkning eller inte. I många fall så utreds detta genom några korta samtal och lite funderande, men ibland handlar det om grundliga och omfattande utredningar – alltid med samma målsättning; att åtgärda negativa ting och säkerställa positiva.

NIVÅ 2:

Liknande händelser - som ovan under "nivå 1" men med en råare ton, de felaktiga handlingarna tenderar att upprepa sig eller kränkningen är uppenbar. Oavsett annan åtgärd ska dessa händelser anmälas till rektor, för utredning och när kränkningar bevisligen skett vidare till huvudmannen, se ovan.

Den närmsta personen (Se ovan under "nivå 1") griper in. Lyckas de närmaste ansvariga lösa situationen själva så räcker det att rapportera denna "nivå 2-händelse" till klassföreståndaren och/eller en skolledare efteråt. Händelsen ska dock delges vidare redan samma dag. Notera att varken på nivå 1 eller 2 är skolledaren, rektor eller rektors medhjälpare undantagen från att vara delaktig. Detta stöder sig på den forskning som visar att rektors involvering i elevernas vardagstillvaro är en viktig faktor för att bygga en väl fungerande skola.

En annan typ av händelser som i vårt system hör hemma under denna ansvarsnivå är "dolda och sofistikerade mobbinghändelser". I dessa, inte helt solklara situationer vill vi att "vittnet", gärna anonymt, berättar vad hon/han sett och hört och vad hon/han fått för funderingar utifrån detta. I slutändan måste berörd klassmentor och rektor eller rektors medhjälpare kommunicera med varandra och bedöma det som delgivits skolan.

NIVÅ 3:

Mobbing misstänks. Om möjligt ska klassföreståndare, rektor eller skolsköterskan inom en vecka tagit reda på hur det förhåller sig. "Spaningsarbete" inom lagens ram och inom det som för en skola är rimliga gränser används här som främsta metod.

NIVÅ 4:

Mobbing pågår - men är av den kalibern att det inte bara går att "storma in" utan en klar strategi.

Inom en vecka ska klassmentorn och/eller rektor/rektors medhjälpare ha kontaktat hemmet och haft ett samtal med mobbaren. Föräldrarna ska alltid ha möjlighet att närvara vid samtalet eller om det av olika skäl inte går att vänta tills föräldrarna kan närvara, i efterhand informeras om samtalet. På denna nivå måste alltid rektor informeras i den mån rektor inte redan är involverad.

 

NIVÅ 5:

Mobbing pågår och är helt uppenbar. Rektor tar helt och hållet över ärendet och samråder också noggrant med huvudmannens utsedde representant på skolan.

Samtal hålls, helst samma dag, med mobbaren och mobbarens föräldrar och samtal erbjuds den mobbade och dennes föräldrar.

Erbjuds - eftersom det inte alltid känns bra för den utsatte att direkt dras in i ett organiserat samtal. Skolans entydiga erfarenhet är att den som drabbas av kränkningar och mobbing hellre ser att detta upphör och att trygghet uppstår än att man ska behöva genomlida ännu ett, som man ofta tycker, förhörsliknande samtal. Det vanligaste på Källskolan är att den drabbades föräldrar vill ha ett samtal, men att den drabbade eleven ska slippa om hon eller han vill.

Föräldrarna till den som kränkt eller mobbat måste vara beredda att komma till skolan under dagtid om det behövs.

Extern hjälp kopplas in vid behov.

Rektor ansvarar för att berörd personal deltar under samtalet/samtalen.

Rektor eller av rektor delegerad ansvarar för dokumentation av det som avhandlas på nivå 5.

 

Interna sanktioner som kan komma att sättas in ska harmoniera med gällande skollagstiftning.

NIVÅ 6:

Polis/socialtjänst kopplas in.

Detta steg kan tas på alla nivåer om det skulle inträffa något som anses höra hemma på denna nivå. Skolan har kontinuerlig kontakt med såväl polisen som socialtjänsten och tvekar inte att rådfråga respektive myndighet angående vilket förfaringssätt man anser vara det bästa.

 

Dokumentation och kommunikation

All dokumentation omkring mobbing och kränkande behandling ska hanteras enligt gällande sekretessbestämmelse och i enlighet med GDPR.

På de lägre åtgärdsnivåerna visar det sig oftast om det är en engångsföreteelse eller inte. I de fall som det handlar om en misstänkt kränkning ska händelsen dokumenteras, anmälas till rektor och av rektor utredas. Om det handlar om en kränkning ska den rapporteras till huvudmannen enligt den på skolan fastslagna rutinen. Från nivå 2 och uppåt ska alla händelser dokumenteras och dessutom ska huvudmannen alltid och omedelbart informeras. All berörd personal har ett dokumentationsansvar. Via god kommunikation slås i varje enskilt fall fast vilken som ska sköta dokumentationen. Rektor är ansvarig för att så sker. I de fall som det verkar vara uppenbart att en kränkning skett ska den drabbades föräldrar alltid kontaktas snarast och därefter också ”förövarens” föräldrar. Då rapporteras incidenten och hur den lösts. Parallellt eller direkt efteråt anmäls den misstänkta kränkningen till rektor, som utreder den och som i sin tur anmäler den till huvudmannen – om det visar sig handla om en kränkning.

Rektor/huvudman kontaktar på nytt hemmen i den mån det anses som relevant.

Om bedömningen sker att det handlar om en kränkning och därför rektor anmält detta till huvudmannen så ska rektor också själv informera hemmet om detta.

Övrigt

Allt det som skrivits om diskriminering, kränkning och mobbing mellan elever gäller naturligtvis också vid ev. kränkning/mobbing mellan personal och elev eller mellan elev och personal. Om personal skulle kränka eller bli kränkt måste rektor omedelbart inblandas och situationen måste behandlas och lösas på bästa och smidigaste sätt. Kan inte ärendet lösas på ett för alla parter tillfredställande sätt inom skolans område så måste det civilrättsliga samhället utanför skolan involveras. Är rektor själv inblandad måste frågan lösas av skolans styrelse och om huvudmannens styrelse är inblandad ska adekvat, extern hjälp tillkallas. Källskolan är ansluten till såväl Kristna Friskolerådet som Friskolornas Riksförbund. Inom båda dessa friskolegemenskaper har etiska frågeställningar en prioriterad ställning.

Om föräldrar skulle kränka varandra inom skolans verksamhetsområde kan skolan endast i ett inledande skede försöka understödja en lösning. I första hand ska frågan lösas mellan parterna, i andra hand med skolledningens hjälp och bortom det måste vid behov rättsliga instanser kopplas in.

Fördjupning

• Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Hur skolan kan arbeta mot trakasserier och kränkningar. Skolverket 2015. Beställnings nr: 14:1430 ISBN: 978-91-7559-145-2
• Planer mot kränkande behandling. BEO, Skolinspektionen, senast uppdaterad 15 dec 2017.
• Skollagen kapitel 6
• Diskrimineringslagen från 2009
• Åtgärder mot kränkande behandling. Skolinspektionens riktlinjer:

 

Åtgärder mot kränkande behandling (Skolinspektionen).

Alla barn och elever har rätt att lära och utvecklas i en trygg miljö och att bemötas med respekt. Därför är det viktigt att arbeta förebyggande mot kränkande behandling

Alla verksamheter ska arbeta förebyggande

Huvudmannen, kommunen om det är en kommunal skola och skolans styrelse om det är en fristående skola, måste se till att varje verksamhet arbetar målinriktat mot kränkande behandling av barn och elever. Det innebär att varje förskola, skola och annan skolverksamhet ska

• genomföra åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling
• upprätta en årlig plan mot kränkande behandling.

Arbeta med aktiva åtgärder

Det förebyggande arbetet handlar om att ta bort risker för att barn och elever blir utsatta för kränkningar i skolan.

Det förebyggande arbetet kan göras i följande fem steg.

1. Kartlägg risker för kränkningar.
2. Analysera orsaker till riskerna.
3. Sätt upp mål och bestäm åtgärder.
4. Upprätta en plan mot kränkande behandling.
5. Följ upp och utvärdera.

1. Kartlägg risker för kränkningar

Det första steget är att kartlägga sin verksamhet för att upptäcka risker för kränkande behandling. Se regelbundet över barnens och elevernas trygghet och trivsel. Där ingår också deras egen uppfattning om kränkningar och mobbning i skolan.

En kartläggning kan ske på olika sätt, till exempel med

• enkäter
• samtal med barn eller elever och personal
• trygghetsvandringar
• dokumentation från fall av kränkande behandling.

Genom att kartlägga verksamheten kan du se om åtgärder fungerar. Eventuella problem blir tydligare. Det blir lättare att förstå varför kränkningar uppstår, i vilka sammanhang och hur de tar sig uttryck.

 

2. Analysera orsaker till riskerna

När kartläggningen är genomförd ska du analysera orsakerna till riskerna för kränkande behandling. Först när du förstår orsakerna kan du sätta upp konkreta mål för att förebygga kränkningar.

Om det till exempel visar sig att det förekommer eller finns en risk för att elever utsätts för kränkande behandling i omklädningsrummen, måste du undersöka varför det är så.

3. Planera och genomför åtgärder

Nästa steg är att, utifrån upptäckta risker för kränkande behandling, sätta upp mål och bestämma åtgärder för att nå målen. Tänk på att målen ska vara konkreta och gå att följa upp.

Ett mål kan till exempel vara att eleverna alltid ska känna sig trygga i omklädningsrummen. En åtgärd kan då vara att någon i personalen ska vara med i omklädningsrummen och se till att kränkningar inte förekommer.

4. Upprätta en plan mot kränkande behandling

Skriv ner mål och åtgärder i en plan mot kränkande behandling. Det ska göras varje år. Planen fungerar som ett stöd och en dokumentation över det förebyggande arbetet. Det är viktigt att all personal och även barn, elever och deras vårdnadshavare känner till planen.

Planen mot kränkande behandling ska innehålla

• en översikt över de mål som verksamheten har satt upp för det förebyggande arbetet
• en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkningar
• en redovisning av vilka åtgärder verksamheten planerar att påbörja eller genomföra under det kommande året
• en redovisning av hur åtgärderna i den föregående årsplanen har genomförts.

Ange i planen vem som är ansvarig för att respektive åtgärd genomförs. Skriv också hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.

Planen bör också innehålla

• vilka rutiner verksamheten har för akuta situationer
• en redogörelse för hur barn och elever kan medverka i arbetet.

5. Följ upp och utvärdera

Åtgärderna bör följas upp och utvärderas för att se om de har fungerat. Om målen inte är uppnådda kan ni behöva nya åtgärder eller göra mer för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever.

Skriv ner rutiner för akuta situationer

När du som personal får veta att ett barn eller en elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling måste du och dina kolleger kunna handla snabbt. Alla behöver veta hur de ska agera i en sådan situation.

Skriv ner rutiner för hur

• barn, elever och deras vårdnadshavare kan rapportera kränkande behandling
• personalen respektive förskolechefen och rektorn anmäler kränkningar
• kränkande behandling mellan barn eller elever ska utredas, åtgärdas och dokumenteras
• kränkande behandling av personal mot barn eller elever ska utredas, åtgärdas och dokumenteras.

Anmäl till rektor eller huvudman

Du som arbetar i verksamheten ska anmäla om ett barn eller en elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling.

• Förskollärare, lärare eller annan personal ska anmäla till förskolechefen eller rektorn.
• Förskolechefen och rektorn ska i sin tur anmäla till huvudmannen.
• Om du arbetar i en pedagogisk verksamhet som inte är en skolenhet eller förskoleenhet, ska huvudmannen utse en medarbetare som tar emot anmälan.

Du ska anmäla inte bara när du får kännedom om kränkande behandling, utan även om du själv uppmärksammar en händelse som kan vara kränkande. Gör ingen värdering av allvaret i händelsen före anmälan. Det kan göras så snabbt som möjligt efteråt.

Tänk på att yngre barn inte alltid kan förmedla sina känslor på samma sätt som äldre barn och vuxna.

Ta med barnen och eleverna i arbetet

Barn och elever ska delta i det förebyggande arbetet mot kränkande behandling. Anpassa deras medverkan till ålder och mognad.

De yngre barnen kan till exempel delta i kartläggningen genom att gå på en trygghetsvandring tillsammans med personalen och berätta om trygga och otrygga platser.

Äldre elever kan vara med i både kartläggning och analys. De kan också komma med förslag på åtgärder och delta i uppföljningen och utvärderingen.

 

Huvudmannen utreder och åtgärdar kränkningar

Utred vad som har hänt

Efter anmälan om kränkande behandling ska huvudmannen, det vill säga kommunen eller skolans styrelse, starta en utredning. Syftet är att samla in tillräckligt med information och kunskap om situationen för att kunna bedöma om barnet eller eleven har blivit utsatt och vilka åtgärder som i så fall måste genomföras för att få stopp på kränkningarna.

Utredningens storlek och genomförande anpassas till det enskilda fallet. I de flesta fall ingår att fråga alla inblandade vad som har hänt, det vill säga den som upplever sig kränkt och den som kan ha utfört kränkningen. Det kan också ingå att

• fråga andra barn, elever samt personal och vårdnadshavare
• ta reda på vad som händer på sociala medier och på andra fysiska och virtuella platser där barnen eller eleverna finns
• ta hjälp av särskild kompetens, som kuratorer eller psykologer, till exempel för att göra observationer
• läsa de inblandades mejl, sms, chattkonversationer eller liknande.

Huvudmannen måste skaffa sig en egen uppfattning om vad som har hänt. Det räcker inte att låta utredningen stanna vid att ord står mot ord.

Uppgifter om kränkande behandling ska alltid utredas. Det gäller även om en anmälan har gjorts till en annan myndighet, som till exempel polisen eller socialtjänsten.

Åtgärda och sätt stopp för kränkningarna

Om ett barn eller en elev har blivit utsatt för kränkande behandling är huvudmannen skyldig att snabbt vidta åtgärder. De ska leda till att kränkningarna upphör helt. Vilka åtgärder som behövs beror på vad utredningen visar.

Tänkbara åtgärder kan vara att

• samtala med barn, elever och eventuellt vårdnadshavare
• samtala med den i personalen som har utsatt barnet eller eleven för kränkande behandling
• hålla ökad uppsikt, särskilt på platser och tidpunkter som har visat sig vara riskfyllda
• tilldela en assistent eller en resursperson för den eller de som kränker
• se över gruppindelningar och schemaläggning
• göra insatser med hjälp av kurator och psykolog
• genomföra disciplinära åtgärder enligt skollagen respektive de arbetsrättsliga reglerna.

 

Följ upp och utvärdera

Följ upp och utvärdera åtgärderna för att vara säker på att kränkningarna inte fortsätter. Om det visar sig att den kränkande behandlingen inte har upphört – genomför nya eller kompletterande åtgärder för att stoppa kränkningarna.

Viktigt att dokumentera

Dokumentera hela utredningen och åtgärderna. Skriv ner vad som har hänt, de åtgärder som har genomförts, uppföljningen och utvärderingen. Det är ett viktigt underlag för att kunna följa upp effekterna av åtgärderna. Genom dokumentationen kan huvudmannen också uppmärksamma om kränkningarna är del av ett större problem som kräver mer omfattande generella insatser.

Källskolans slutsats:

Kom ihåg: Vänlighet och civilkurage är kraftfullare än diskriminering, kränkningar och mobbing. Likabehandling – på Källskolan - är att sträva efter att behandla alla så bra som möjligt, dvs som man själv vill bli behandlad av andra.